Införandet av lastcyklar i Europa sker inte på egen hand. Ett robust och välkoordinerat politiskt ekosystem på EU-nivå, nationell nivå och stadsnivå driver denna övergång, med stöd av ekonomiska incitament, infrastrukturutveckling, pilotprogram och offentlig-privata partnerskap. Tillsammans skapar dessa initiativ förutsättningar för att lastcyklar ska bli en vanlig lösning för mobilitet och logistik i städer.

2.1 Europeiska unionens ramverk och direktiv för lastcykelpolitik

På högsta nivå har Europeiska unionen fastställt en strategiskt mandat för införande av lastcyklar genom en rad ramverk och direktiv. Dessa policyer är avgörande för att ge riktning och konsekvens till medlemsländerna och lokala myndigheter.

Översikt över viktiga subventionsprogram för lastcyklar i utvalda EU-länder/-städer (2024-2025)

Den europeiska gröna given: för klimatneutral mobilitet

De Europeiska gröna given sätter det ambitiösa målet att göra Europa till den första klimatneutrala kontinenten senast 2050, vilket kräver en 90% minskning av koldioxidutsläpp från transportsektorn. Lastcyklar spelar en central roll för att uppnå denna vision genom att ersätta fordon med höga utsläpp i stadsområden.

Strategi för hållbar och smart mobilitet

Adopterad i december 2020, den Strategi för hållbar och smart mobilitet erbjuder en färdplan för EU:s gröna och digitala omvandling av transportsektorn. Dess politik påverkar åtgärder genom 2024 och framåt, med fokus på multimodal integration, utsläppsfria fordon och minskade koldioxidutsläpp i stadslogistiksom alla direkt stöder adoption av lastcyklar.

Europeisk deklaration om cykling (2024)

I april 2024antog Europeiska kommissionen, parlamentet och rådet gemensamt Europeisk deklaration om cyklingett banbrytande politiskt åtagande som formellt erkänner cykling som en fullvärdigt transportmedel.

• Innehåller åtta grundläggande principer och 36 åtaganden som syftar till att integrera cykling i transport- och infrastrukturpolitiken.
• Ger en stark politisk signal och ett ramverk för nationell och lokal cykelpolitik.

Expertgruppen för rörlighet i städer (EGUM) och SULP

De Expertgruppen för rörlighet i städer (EGUM) har bidragit till att omvandla policyer på hög nivå till operativa strategier.

• Dess Arbetsprogram 2023-2024 inkluderade rekommendationer för Planer för hållbar stadslogistik (SULP), formellt antagen i december 2024.
• Uppdaterade riktlinjer integrerar nu nya element som t.ex:
  • Fastighetsmarknadens dynamik
  • Energitillförsel för e-mobilitet
  • Principer för cirkulär ekonomi
  • Avancerade digitaliseringsverktyg (t.ex., Digitala tvillingar och AI)

Dessa SULP:er ger städerna ramverk för att optimera godssystemen i städerna och samtidigt minska utsläppen och trängseln.

EU-finansierade projekt och initiativ

EU:s finansieringsprogram spela en avgörande roll när det gäller att stödja pilotprojekt, kunskapsöverföring och kampanjer för att öka medvetenheten:

• City Changer Cargo Bike (CCCB):
  • Involverar 20+ europeiska partners, främja användningen av lastcyklar genom utbildning, prova-på-system och innovativa finansieringsmodeller.
  • Fokuserar på att minska hindren för införande för offentliga, privata och kommersiella användare.
• CIVITAS-initiativet:
  • Lyfter fram lastcyklar som en lösning på urbana utmaningar som trängsel, dålig luftkvalitet och buller.
  • Tillhandahåller forskning, bästa praxis och stöd till städer som genomför pilotprojekt med lastcyklar.

Dessa projekt på EU-nivå förstärker räckvidden för nationella och lokala initiativ, vilket säkerställer konsekvens och snabbare antagande.

Sammanfattning: Ett sammanhållet åtagande uppifrån och ner

Antagandet av EU:s cykeldeklaration (2024), EGUM:s SULP-rekommendationer och den övergripande gröna given visar på en sammanhållen strategisk insats uppifrån och ner till vanliga lastcyklar. Dessa ramverk ger ett tydligt mandat för nationella och lokala myndigheter att agera, främja anpassningen mellan medlemsländerna och påskynda införandet.

2.2 Policyer och bästa praxis på nationell nivå och stadsnivå

Ramarna på EU-nivå anger den strategiska inriktningen, nationella regeringar och enskilda städer driver på införandet genom konkreta åtgärder. Dessa sträcker sig från ekonomiska incitament och subventioner till infrastrukturinvesteringar, mikrohubbar och program för integrering av fordonsflottan.

Finansiella incitament och subventioner

Höga initialkostnader är fortfarande ett hinder för att använda lastcyklar, särskilt för företag och familjer. Många europeiska regeringar har utvecklat sofistikerade subventionsprogram för att göra lastcyklar mer prisvärda:

Tyskland

• Federala bidrag täcker upp till 25% av inköpskostnaderna för el-lastcyklar.

Österrike

• Salzburg: 30%-bidrag (upp till 250 euro för släpvagnar, 800 euro för lastcyklar, 1 000 euro för e-cargo-cyklar).
• Wien: 50%-subvention (upp till 1 000 euro för e-cargo-cyklar), med högre subventioner för företag och ideella organisationer.
• Stuttgart: Upp till €1,100 för familjer/enskilda föräldrar, med stegvisa betalningar (600 euro i förskott, 500 euro efter tre år).
• Nationell Klimataktivt program:
  • Upp till €900 för privata lastcyklar
  • 30% av kostnader för företag och kommuner (min. 5 elcyklar)
• Graz: En pionjär inom subventioner sedan 2011, som erbjuder €1,000 för kommersiella eller delade lastcyklar.

Italien

• Erbjuder en 30% skattelättnad (upp till 2.000 euro per år) för mikro- och småföretag som köper lastcyklar, enligt budgetlagen för 2021.

Nederländerna

• Utökad Avdrag för miljöinvesteringar (MIA) och Vamil avskrivningssystem till och med 2025:
  • MIA: upp till 45% skatteavdrag
  • Vamil: 75% flexibel avskrivning
  • Stödberättigande omfattar nu solcellsdrivna lastcyklar och en lägsta tomvikt (75 kg).
• Holländska Företagets cykelprogram gör det möjligt för anställda att få skatteförmåner för cykelinköp.

Förslag till bild: En väl utformad tabell (som den ursprungliga tabell 1) som sammanfattar de viktigaste subventionsprogrammen för lastcyklar per land/stad (Österrike, Tyskland, Italien, Nederländerna), inklusive belopp, målgrupper och berättigande.

Utveckling av infrastruktur

Adoption beror på infrastruktur som är anpassad till lastcyklarnas storlek och vikt:

• Köpenhamn:
  • Uppdaterad Cykelvänlig infrastruktur 2024 standarder:
    • Bredare cykelbanor
    • Förbättrade korsningar
    • Lutningar optimerade för tyngre lastcyklar
  • Resultat: 49% av alla resor till arbete eller skola nu görs med cykel.
• Berlin:
  • Introducerad Popup-cykelbanor och genomför nu sin Berlins mobilitetslag, en plan för att bli en "cykelstad".
• Amsterdam:
  • Avlägsnande 10.000 parkeringsplatser i stadens centrum.
  • Verkställighet Zoner med nollutsläpp (ZEZ) i 14 nederländska städer av Januari 2025, förbud mot förorenande skåpbilar och lastbilar.
• Oslo och Helsingfors:
  • Investera i särskilda cykelbanor för lastbilar, säkra parkeringsplatser och laddningsstationer.
• London:
  • Fyrdubblade sitt strategiska cykelnätverk till 360 kilometer år 2024.
  • Mål: 40% av boende inom 400 meter från en cykelväg senast 2030.

Förslag till bild: Bilder sida vid sida: Köpenhamns breda cykelbanor kontra Amsterdams utsläppsfria leveranszoner i städerna.

Centrum för konsolidering av städer (mikrohubbar)

Mikrohubbar är små, strategiskt placerade depåer där varor konsolideras före den sista delen av leveransen med lastcykel.

• Prag:
  • Öppnade två lastcykeldepåer (2020, 2021), som var och en hanterar 7.000 order/månad.
  • Serverar upp till 8 företag och uppmärksammades av Eurocities-utmärkelser 2021.
• Berlin:
  • Amazon öppnade en hubb för mikromobilitet nära Alexanderplatz i juli 2024, med målet att 1,5 miljoner paketleveranser per år med lastcykel.
  • Amazon bedriver nu verksamhet 50+ nav i 40+ europeiska städer.
• Frankfurt:
  • Lanserade LastMileTram projekt: paket levereras till stadens centrum med spårvagn och distribueras sedan med e-cargo-cykel.
• REWE Group (Tyskland):
  • Använder lastcykelhubbar för livsmedelsleveranser i städerna, som drivs av specialiserade logistikpartner.

Förslag till bild: Diagram som visar hur varor flödar från skåpbilar till mikrohubbar till lastcyklar för leverans den sista milen.

Offentlig-privata partnerskap och pilotprogram

Samarbete mellan offentliga myndigheter och aktörer inom den privata sektorn påskyndar införandet:

• City Changer Cargo Bike (CCCB): EU-omfattande partnerskap för utbyte av bästa praxis och stöd till pilotprojekt.
• Prag: Lastcykeldepåer som skapas genom ett nära samarbete mellan logistikföretag och stadsdrivna bolag.
• Cykelprojektet cAIRgo i Bryssel (2020-2023):
  • Assisterad 500+ organisationer i att byta till lastcyklar.
  • Tillhandahöll utbildning, information och försöksprogram.
• Londons handlingsplan för lastcyklar från TfL (2023):
  • Stödjer intermodala transportpiloter (lastcyklar + båtar/tåg).
  • Främjar lastcyklar i lågtrafikerade stadsdelar.

Integration av kommunala vagnparker

Många städer är föregå med gott exempel genom att byta ut sina egna kommunala tjänstefordon mot el-lastcyklar:

• Används för logistik vid stadsevenemang, skötsel av grönområden och transport av utrustning.
• I Bryssel pågår ett pilotprojekt för att helt ersätta kommunala skåpbilar med lastcyklar.

Upphandlingspolicyer gynnar i allt högre grad leverantörer som kan leverera med lastcykel, vilket ger företag incitament att byta.

Delning och provkörning av lastcyklar

Lastcykeldelningssystem gör det möjligt för användare att prova lastcyklar utan att binda sig till köp:

• Tyskland och Österrike: 70+ samhällsledda initiativ sedan 2013, inklusive fLotte Berlin (120 lastcyklar).
• Undersökning: 35% för delning av användare har för avsikt att köpa en egen lastcykel.
• Städer som Grenoble, Strasbourg, Hamburg och Stuttgart integrerar lastcyklar i sin verksamhet. Flottor av lånecyklar.
• Bryssels cAIRgo-projekt visade att träning + testkörningar ("Testing is Adopting") var avgörande för att överbrygga hinder för införande.

Förslag till bild: Fotokollage av lånecykelsystem i Berlin och Bryssel, med medlemmar som använder dem.

Heltäckande strategi: Hårda och mjuka åtgärder

Framgångsrikt införande kräver integrerade strategier:

1. Hårda åtgärder: Infrastruktur, subventioner, mikrohubbar
2. Mjuka åtgärder: Kampanjer för ökad medvetenhet, utbildning, försöksprogram

Köpenhamns decennielånga satsning på cykelkulturen visar att det är viktigt att kombinera fysisk infrastruktur med kulturella och beteendemässiga initiativ.

Bildförslag (stängning av avsnitt): En delad bild som visar lastcykelbanor (hårda åtgärder) och workshops för utbildning i lastcyklar (mjuka åtgärder).

Slutsats: Att bygga ett politiskt ekosystem för omvandling

EU:s politiska ramverk på hög nivå, i kombination med riktade nationella initiativ och initiativ på stadsnivålägger grunden för en revolution inom lastcyklar.

• Finansiellt stöd gör adoption genomförbar.
• Förbättringar av infrastrukturen gör användningen praktisk och säker.
• Mikrohubbar, delningssystem och offentlig-privata partnerskap säkerställa skalbar, långsiktig framgång.

Detta ekosystem med flera lager av policyer är avgörande för att driva på en hållbar trafikomställning bort från skåpbilar och lastbilar, vilket hjälper Europa att nå sina mål för klimat, trängsel och folkhälsa.